GUBBARNA
SL�R TILLBAKA!
Mick Jagger, Bob Dylan och
Wilmer X s�gas och hyllas.
16 juni 2002
|

|
N�got
�r det med gamla m�n som g�r musik
f�r gamla m�n. M�n och kvinnor med ena
foten i nostalgins bedr�vliga tr�sk och
�demarker. Kanske finns det �nd�
n�got att finna? Den h�r g�ngen har vi
recenserat tre gubbrockers och lagt in
lite �ldersreflektioner i smeten.
Offrerna har blivit g�ngen hj�lte,
fortfarande stor gigant och ett svenskt
munspelsrock band fr�n Lund. Pratar
sj�lvfaller om Jagger, Dylan och Wilmer
X. |
BOB DYLAN
Love and theft
(Columbia/Sony)
Betyg: 7 F�RUTS�GBART!!
Det �r verkligen inte varje dag man f�r
bevittna en ny Dylan-platta. N�r mannen
alla beundrar och ser som v�r tids
st�rsta profet b�rjar lira filmmusik
kan man bara ana vart han �r p� v�g.
Och musikindustrin. Men visst kan man
f�rst� vad han vill och �r ute efter,
trots allt b�rjar ju hans musik dra sig
allt l�ngre och l�ngre ifr�n de yngre
lyssnarna. Generelt sett. Och filmen s
v�rld ger ju honom verkligen en �rlig
chans att ta sig tillbaka till den stora
musikaliska talang som han alltid blivit
sedd som av fr�mst de yngre. Men s� �r
det ju trots allt ej mer, n�r de flesta
tidningar kategoriserar hans nya och h�r
recenserade platta "Love and
theft", s� trycker de till med
titeln gubbrock. Och visst �r det
gubbigt, han �r ju en gammal gammal
gubbe vid det h�r laget. Men vad folk,
och oftast kritiker, inte verkar se �r
att det �r den minst gubbiga platta Bob
Dylan sl�ppt p� ett bra tag... Och
"Love and theft" �r ju kanske
�nd� en av de b�ttre, muntra,
plattorna han sl�ppt. Men sen kommer man
till slut efter att ha lyssnat igenom den
ett par g�nger till schizofrenin �ver
alltsammans. Kanske har han inspirerat
sig sj�lv till att g�ra musik som
l�ter som n�got som passar p� duken,
efter mannen som blev inspierad av Dylan
fr�n allra f�rsta b�rjan? Bruce
Springsteen har ju gjort filmmusik redan.
Specialskriven allts�. Och det var v�l
n�gra �r sen nu. Men Dylans senaste
alster har allts� inte endast sp�r likt
dessa, det finns ocks� platts f�r
deltablues. Rikigt blues fr�n tiden
innan rocken. Och det �r inte vemodigt
som p� hyllade "Time out of
mind" fr�n 97, inte heller �r det
deppigt stormigt som det brukar kunna
bli. Men man bara borde ju ha l�rt sig,
mannen g�r ju inte samma saker p� tv�
plattor. "Time out of mind" var
unik och h�ftig, men det �r denna
"Love and theft" med. Medan
f�rstn�mnda var ytterst tragisk i sin
helhet �r det h�r mer
easy-going-attityd som g�ller, och Bob
Dylan misslyckas s�llan. Det blir bara
v�ldigt olikt. Allt annat.
MICK JAGGER
Godess in the doorway
Betyg: 6 S�MST!!
Omslaget i sig �r en hyllning till
mannens ungdom. Ett bevis p� att
"Goat's head soup" och
"Let it bleed" fortfarande ekar
med sin existens i alla de rockberg
mannen bestigit tidigare med sitt, inte
s� lite k�nda, Rolling stones.
Inte heller �r detta n�gon slags triumf
f�r sj�lvf�rtroendet. Alltsammans
verkar faktiskt f�sta mer m�da p� hans
fixering vid det "ungdomliga"
och hippa �n vid det faktiska
nyskapandet. Ett stort faktum �r med att
han inte l�ngre �r bossarnas boss. Den
unga, fantastiskt och rebelliska Jagger
jag l�rt k�nna sa en g�ng att han
skulle v�gra st� och spela
"Satisfaction" vid fyrtio �rs
�lder. Denna on�diga bit av information
r�kar jag veta �ven fast det faktum att
sista riktigt bra stones-albumet
"Tatoo you" gavs ut precis
�ret innan jag fick se dagens ljus och
tio �r innan jag uppt�ckte bandet i
fr�ga. Detta �r en del av
musikhistorien. Mick Jagger �r en stor
bit skyldig till just denna, och till
dagens popmusik i sig.
Denna platta �r �rligt talat i sitt
fulla hela bara en fortl�pande
rullbandstolkning p� samma koncept som
underh�llit rockv�rlden i 35 �r nu.
Och det r�cker. Nu �r v�l snart Mick
Jagger n�rmare sextio och lirar �nd�
denna hyllning till musiken han en g�ng
l�rt sig att �lska. Syftet med just
denna platta "Touch of god"
verkar snarare mer vara en f�rlikning
mellan honom sj�lv och hans lyssnare,
�n ett storslaget och vemodigt
konststycke frampressat ur hans senaste
skillsm�ssa med Jerry Hall. Detta �r
INTE vad som predikats s� ivrigt av
musikmakare genom tiden. Titta ocks� p�
baksidan av skivan, d�r finner ni namn
som Lenny Kravitz och Wyclef Jean, och
fr�gan vi m�ste st�lla oss �r om det
verkligen �r av dessa tv� giganter vi
vill att rock'n'rollen ska f�rmedlas
vidare utav i framtiden.
Vad jag dockfaktiskt dock gillar med
detta spektakel �r hans s�tt att se det
extraordin�ra och spektakul�ra i alla
decennier han upplevt som musiker. Han
vet vad sextiotalets r&b och
garagerock �r, han vet med vart
sjuttiotalets h�rdare rock befann sig
och vart 76-punkens farf�der g�mmde sig
i London och New york. Han vet ju f�r i
helsike ocks� vad modern soul och
r&b �r! Han beundras och charmas av
alltsammans. Han tar s� mycket till sig
att man ibland �nskar att han kunda
komma ih�g mer av all den magi han
skapade i och med Stones. Det som gjorde
honom till hans �verj�vliga och
komplexskapande jag. Myten om rocken
dansar p� Mtv, och den verkar �ven
denna g�ng vara borta med sin passion
f�r gott. Fast det har ju ocks�
musikskribenterna sagt i �ver trettio
�r nu, och h�r kommer en till som jag
och bara s�gar vad som av m�nga vill
ses som ett m�sterligt album.
Det �r hur som helst viktigt att ha i
�tanke att detta �r ett modernt, nytt
och f�r Mick Jagger sj�lv ett
nyskapande album. F�r honom sj�lv, det
vill s�ga. I sextio�rs-kriser �r
allting till�tet. Precis som i dr�mmar.
Och musik.
WILMER X
Silver EP
(EMI)
Betyg: 8 VINNARE!!
Gudarna fr�n lund. Lund som musiksstad
blir bara st�rre och st�rre, och helt
klart har Wilmer X haft ett kort med i
leken att utveckla stadens rockscen. Att
inte s�tta Wilmer X p� den samma h�ga
pedistal som The nomads vore inte bara
fel utan helt on�digt dumt. De spelar i
samma skola, och till skillnad fr�n The
nomads, s� h�ller de fortfarande samma
h�ga standars och uppfinningsrikhet som
de gjorde p� deras �ldre material.
Skillnaden mellan de b�gga banden �r
v�l i s� fall bara att Wilmer X har
v�gat g�ra sin �lskade rock'n'roll p�
svenska ist�llet f�r p� engelska.
Medan The nomads mer gick tillbaka till
sjuttiotalets tyngre punkrock i skolan
New york Dolls och Heartbreakers och
fr�mst ocks� Johnny Thunders, s� tog
Wilmer X likt Stones och m�nga andra
band steget tillbaka till bluesen och det
tidiga sextiotalets hitrock. Tv� olika
genrer av musik b�rjar allts� senare i
bandens karri�rer v�xa hos de
respektive akterna som till en b�rjan,
och kring samma tidpunkt, hade b�rjat
spela samma sextiotal och rythm&blues
inspirerade rock'n'roll. Silver �r en,
vid det h�r laget, lite gammal singel
men dock �nd� det senaste bandet
tillsammans gett ut. Detta �r en
remixversion av l�ten. Det handlar
allts� om en mini-cd och inget helt
album. Resten av l�tarna �r covers och
faktiskt riktigt bra, sen kostar plattan
inte mycket heller s�... k�p. |
Johan
Wallner
|

|